Stäng Login avstängt

Blandat - Novell...

Av:
En fifflare
Postad:
2006-01-08
Inlägg:
22
Bigups:
0
Läst:
734
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    Kunde inte hitta på någon mer lockande rubrik än denna...

    Men som rubriken lyder... Jag har skrivit en novell för ca. 6 månader sen som jag skulle skriva till skolan igentligen, men jag kan inte sova, och har väldigt lite att göra. Så jag hade tänkt lämna ut min novell här.

    Och föresten, min svenska fröken jag lämnade in uppsatsen till, tyckte verkligen om den... Så läs den du med och skriv sedan vad du tycker =)

    P.S. Kan vara stavfel & osammanhängande meningar här och där eftersom jag skrev den som hastigast då jag bara hade 2 dagar på mig...

    En Pojkes Liv

    Det var en gång en väldigt tidig morgon i en pojkes liv han vaknade och insåg att hela hans liv han levde innan han somnade den natten, innan drömmen han drömde var påbörjad, det var bara allt en illusion. Hans ’’liv’’ var bara en illusion, en stor fet lögn. Allt han hade gjort hela hans liv, allt han var intresserad av, allt han gillade, allt han hatade, alla som gillade honom, alla som hatade honom, allt var bara lögner, allt var bara påhitt, det var allt en enda illusion som aldrig någonsin fanns där på riktigt. Han bara satt i sängen med fötterna ner i golvet och frågade sig själv:

    - Varför ?

    Och han fick genast ett svar, ett svar från sig själv, tankemässigt och svaret var:

    - Därför !

    Tårarna började sakta rinna ner från hans kind, och så småningom hade de första tårarna skapat en ’’vägbana’’ för alla andra tårar som bara flödade i samma linje som de första.
    Han tittade ner på golvet log åt den sjuka nyheten och skakade på huvudet i besvikelse och tittade därefter upp genom fönstret mot himlen och det enda han fick fram var ett svekfyllt suckande.

    Efter det så sa han till sig själv:

    - Vad gör jag här ? Varför lever jag om nu allt endå bara var illusioner som i en sagobok ?

    Han kände hur all hans ork, all hans motivation till allt han någonsin varit intresserad av bara försvann och hans ambitioner dunstade som het ånga. Han ville bara dö, eller bara sitta där resten av hans resterade år i ’’livet.’’ Men han beslutade sig för att gå, för att gå och titta sig omkirng för att se hur allt var nu, hur allt hade blivit. Han klev sakta upp från sängen och det kändes som om att bara en så enkel sak som att kliva från sängen tog en evighet. Han gick fram till dörren ut från hans rum, gick vidare förbi toaletten som han alltid annars brukade gå in till på morgon det första han gjorde. Allt gick i slowmotion. Han fortsatte ner för trappan, ner i hallen öppnade ytterdörren och där, det han fick syn på var något så otroligt att han visste inte vad han skulle göra. Han fick inte fram ett knyst, inte en rörelse, han blev helt stel i kroppen och bara stog där med vidöppna ögon och glodde ut i intet... Det som var framför denna stackars pojke skulle förändra allt han någonsin varit med om.

    Det var tomt, det var ett kolsvart universum, det var inget alls. Han stog nu framför ingenting, det var som att...

    there is a land far, far away...
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    ...blunda. Svart, ingenting alls. Det här var hans framtid och det gick bara att ändra på ett sätt. Annars skulle han få leva ensam, otrygg och i svek resten av hans framtid. Det enda han kunde göra åt detta var att skapa sin egen framtid på eget sätt. Det fanns två val; skapa sin egen framtid eller bara sitta i detta svarta hål i resten av hans liv. Skulle han välja att skapa sin egen framtid fanns det 1 god möjlighet och 1 dålig. Den bra möjligheten var att han skulle få skapa sin egen framtid genom att skriva den, skriva den som en bok, och den får gå till och handla om precis vad han själv vill. Men den dåliga var att då skulle han i slutet av detta liv skulle han få plågas och dö en otroligt otäck, och tragisk död om han nu valde att ha det bra tills den dagen. Men valde han att ha ett helvete i livet tills den dagen han ska dö så kommer han få dö vackert, fint, bara glida bort till döden som att somna ungefär. Vad skulle han nu göra ? Det enda han visste var att ’’Man kan inte få allt.’’ Och han var tvungen att bestämma sig.

    Han hade 24 timmar på sig att bestämma sig och eftersom att han vart vaken i ca. 1 ½ tim. Så hade han ca. 22 ½ på sig. Och hade han inte bestämt sig då skulle allt rasa samman och han skulle bli bortglömd, ett sandkorn i rymden. Han Stängde dörren och föll till golvet med ett duns. Han svimmade detta var för mycket för honom. Då han vaknade hade han haft en uppenbarelse i hans dröm. Denna uppenbarelse var otrolig, den hade väglett honom till ett allternativ, vilket av valen han skulle gå efter. Han hade bestämt sig för ett slutgiltigt val... Det slutgiltiga svaret var nu här. Hans val var att leva lyckligt och dö förfärligt. Varför valet blev som det blev har en alldeless utmärkt och logisk förklaring...

    Han skulle dö förfärligt, döden är hursomhelt förfärlig i vilket fall och därför ville han leva lyckligt så länge det går. Han hade varit avsvimmad i nästan 20 tim. Och öppnade dörren till ’’Det tomma’’ Och skrek ut:

    - JAG VILL LEVA LYCKLIGT OCH DÖ FÖRFÄRLIGT !!

    Han stog där i flera minuter utan svar elr tecken på uppfattning. Han bara stog där och glodde. Men tillsist så hörde han ett svagt susande framför honom och han ser en stor blixtkula komma studdsande emot honom och den kommer med förfärlig fart och poppar rätt in i hans skalle och hans ögon blixtrar och han känner extas av lycka. Han får glädjetårar och inser fastän han inte fått information om vad bollen är så fattar han att det är hans ’’Minneskort’’ i hans nya liv, det är detta ’’Minne’’ den här ’’Hjärnan’’ han ska fylla med minnen, svar, frågor och otroligt vackra bilder genom resten av hans nya liv... Hans lyckliga liv. Det enda som fattas är att han ska författa sitt eget liv, sin egen framtid som i en bok. Författarskapet påbörjades genom tankar, drömmar och önskningar. Alla lyckliga önskningar, och alla hans drömmar går i uppfyllelse. Det enda han behöver göra är att fokusera på snälla, fina, goda drömmar och önskningar så ska dessa ting...

    there is a land far, far away...
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    ...uppfyllas av ’’Det tomma’’ och han ska få ett liv.

    Hans hjärta slog, svetten rann och han var nästan på gränsen till rädd. Han såg hur världen skakade till, han kände ett enormt energiflöde och acceleration. Nu sattes världen i vibration och det var som ett blixtnedslag i huvudet och han sköts iväg till en ny dimension under en millisekund. Allt gick bara fortare och fortare och han blev bara mer och mer separerad från hans egen kropp. Han sköts igenom en ’’tunnel’’ av eufori och såg blå energivågor flöda fram längs sidorna i tunneln minst lika snabbt som han själv flög igenom tunneln. Allt blev helt plötsligt tyst, mörkt och det var som om han hade blivit blind och döv på samma gång. Så fort han knystade till så ekade det som om man spolar på en bandspelare. Och helt oväntat så smäller det till och ett ljus, ett enormt starkt ljus som skiftar färger mellan blå, grön, röd, och bara ljust uppenbarar sig framför honom som om det ska leda honom vägen till hans nya liv, till hans skrivbord där han ska ägna lite tid åt att författa och skapa hans eget liv.

    Han tänker att han kanske ska följa ljuset, men han har redan aggerat innan han har tänkt tanken klart så då han tänkt klart tanken om han ska följa ljuset så har han nästan hunnit ikapp ljuset och går precis hack i häl. Nu känner han på sig att han närmar sig något, han känner det, precis som man känner att man ska få en knytnäve i ansiktet om man står mittemot någon och bråkar, så känner han det, han är nästan 100 på att han närmar sig något bra och fint.

    Precis som han känner det på sig så ser han framför sig ett bord och en gammal skrivmaskin stå på detta bord och det är kolsvart runt om, det är som att det är en strålkastare riktad mot bordet och skrivmaskinen. Han ler och går sakta fram till skrivaren, kollar förundrande omkring och ser en stol han greppar om stolryggen, ställer den främför bordet. Kollar på sitsen, känner på den som om han aldrig sett eller suttit på en stol och sätter sig sedan sakta ner på den. Han kollar på skrivaren, och alla papper som han ska skriva på, tar upp ett vitt papper, stoppar ner det i skrivaren släpper pappret och vrider på en konstig sorts ’’spak’’ och pappret glider ner. Han trycker på en bokstav och kollar på pappret. Bokstaven ’’K’’ har blivit kluddat med bläck på pappret.

    Han river bort pappret, återgår till ett nytt vrider på spaken och tänker:

    - Hur ska mitt liv börja ? Jag har chansen att få bestämma hur det ska börja, precis hur jag vill. Vad väljer jag ? Hur ska det börja ?

    Han vet inte hur han ska börja men han kommer till sist på en mening. Den första meningen skriven av han själv i hans framtida liv ! Han kanske ska tänka efter om det ska vara så eller något annat, för det är en ganska stor sak... Hur livet ska börja alltså, speciellt då han själv väljer det. Han bestämmer sig för att ta den meningen som kom upp i hans skalle och meningen blir: ’’En pojke missuppfattad och bortglömd föddes för länge, länge sedan mitt ute...

    there is a land far, far away...
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    i intet, det oexisterande. Helt själv, ingen som fanns där för honom. Utan han fick klara sig på egen hand...’’
    Så påbörjade pojken sitt liv. Ungefär som den dagen han fick veta att hans liv bara var en illusion. Och vad som mer stämmer är att han fick ju klara sig själv på egen hand, han fick skriva sin egen framtid, sitt eget liv.

    Pojken satt i åratal och skrev hur han ville att hans liv skulle se ut, hur hans framtid skulle bli. Det var ändringar i författarskapet, det var förbättringar, det var fel och saker som skulle göras om hela tiden och pojken fick skriva om papper på papper för att få det perfekta livet. Men då pojken spenderat en livstid utan att åldras på att skriva och skapa hans eget liv så är han klar. Han är då redo att möta sin framtid, han är redo att möta sitt liv. Han är nu redo att få leva för första gången på riktigt.

    Han sliter sakta och med passion ut det sista pappret, det sista och slutgiltiga kapitlet i hans nya liv och sträcker sig sakta och nervöst efter häftapparaten för att därefter häfta ihop alla pappren. Då han har häftat ihop papprena så vet han inte vad han ska göra, det är kolsvart runt om honom och ingen är där. Bara han själv. Han har inget annat att göra än att skrika efter någon så han skriker hest och svagt:

    - Nu är jag klar....

    Och fnissar sedan åt sig själv, och hur befängt det ska låta då han har suttit där på samma stol och skrivit en hel livstid och sen bara skriker ut i tomheten ’’Nu är jag klar...’’ som ett litet barn till en förälder.

    Han sitter och väntar, ’’inget svar ännu’’ tänker han, och så suckar han tyst. Plötsligt så hör han en röst, en mörk, hemsk, men endå välkommnade och trevlig röst säga:

    - Följ ljuset, gå det håll som känns bäst och lev ditt liv fritt..... Lycka till.

    Pojken går mot en tunnel som leds ut med facklor på väggen var 5:e meter och säger till sig själv, men i tanke på livet:

    - Här kommer jag...

    Så går han mot ljuset i slutet av tunneln som känns bli mindre och smalare för varje steg mot utgången han tar.

    Plötsligt så faller han ner, allt blixtrar till och han blir bländad och han hör röster viska och skrika och därefter så vaknar han på en gräsmatta med solen i ögonen och sprattlar omkring dreglar lite och kollar upp mot himlen med stora blåa ögon och förväntansvärda blickar. Han känner hur han fylls med värme, han fylls med kärlek, han fylls med glädje och skrattar glatt till det underbara han nu ser och upplever.... Han är pånytt född. Han är pånyttfödd, så liten, så okontaktbar, med förstår endå vad han vart med om, han vet, han glömmer inte, det finns i bakskallen resten av hans nya liv. Han hör någon ropa:

    - Adam

    Han förstår ingenting, och väntar bara på att få höra den fina rösten igen. Plötslig hör han den där rösten igen ropa:

    - Adam, vart är du ?

    Han fylls av magisk kärlek, ler och gråter av glädje...
    Han hör rösten igen:

    - Adam, där är du. Hej gubben...

    Och strax efter det lyfter någon upp honom från gräset...

    there is a land far, far away...
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    och vänder honom mot sig själv och det han ser är hans mor som han själv skapade i boken han skrev exakt samma utseende och allt. Han ser sin mor som han aldrig sett förut utan då han inbillat sig. Han gråter, han ler, och han nyper med fingrarna efter mammas ansikte. Mamman förstår inte, mamman vet inte vad den här pojken vart med om, mamma vet inte vad Adam har gjort tidigare. Hon har ingen aning hon tror bara han är vilket litet barn som helst som inte lärt sig förstå ännu, som inte lärt sig gå, som inte lärt sig prata, som inte lärt sig läsa, som inte heller har lärt sig skriva eller stava eller räkna matematik. Men Adam vet... Han vet vad han varit med om och han glömmer inte, men han håller det för sig själv. Tills den dagen han dör, tills den dagen den förskräckliga döden han valde kommer och tar honom. Han tar hemligheten med sig till graven......

    Blev tvungen att skicka ett antal inlägg annars hade jag tydligen inte fått med allt :-/

    there is a land far, far away...
  • axiil

    30 år, Man, Falun

    Bigups:
    1

    Postad 2006-01-08

    finns inte en möjlighet att man orkar läsa genom allt de där.

  • Prostatan

    26 år, Kvinna, Göteborg

    Bigups:
    50

    Postad 2006-01-08

    den var jättebra! fast det första stycket förtod jg inte allt....det skulle vara "trevligt" att veta hur den förskräckliga döden var...tack för läsningen!

    www.myspace.com/xskatan
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    axiil, jag förstod att nästan ingen skulle orka läsa den :-/ Det är synd, för jag är själv faktiskt ganska stolt över den och då kanske du är medveten om hur mycket man vill dela med sig :P

    Jaja, ni som inte orkar läsa eller så går miste om något, hehe.

    Tack ska du ha Skatan, och tack för orken att läsa den också!
    Och sen angående den förskräckliga döden... Jag har inget svar på den frågan faktiskt.. Fritolka =)

    there is a land far, far away...
  • Prostatan

    26 år, Kvinna, Göteborg

    Bigups:
    50

    Postad 2006-01-08

    hah..du ska va stolt!

    nemas problemas, jag är så uttråkad så...jaa..ja, va synd=( ahde gärna velat höra den..

    www.myspace.com/xskatan
  • Prostatan

    26 år, Kvinna, Göteborg

    Bigups:
    50

    Postad 2006-01-08

    har ni föresten lagt märke till hur mycket tråkigare det är att äta,eller öppna sånna här små inpapprade tex twix sen dom bytte öppningsteknik..dte är inte sammma känlsla som att dra i två hörn och så visp, är den öppen..det är desuton jäkla mycket svårare...

    www.myspace.com/xskatan
  • Bloodvessel

    31 år, Man, Ludvika

    Bigups:
    9

    Postad 2006-01-08

    är det en porrnovell?

  • Prostatan

    26 år, Kvinna, Göteborg

    Bigups:
    50

    Postad 2006-01-08

    ???

    www.myspace.com/xskatan
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    BlackAdda. Läs så får du reda på det...

    Och om du redan läst och tror det är en porrnovell, läs då igen =)

    there is a land far, far away...
  • Fil-o-Sofi

    39 år, Kvinna, Stockholm

    Bigups:
    1

    Postad 2006-01-08

    fifflarn.
    det är rätt bra grundhistoria men som du säger själv kan du behöva jobba igenom den lite. det är ganska många grammatiska fel och stavfel men det är ju sånt som går lätt att rätta till.
    det märks att du gillar att skriva!

    ett tips, istället för att lägga ut dina verk här på skawars där det kanske inte är så många som är intresserade av att läsa noveller och än mindre att ge textkritik, lägg ut dina texter på ett community speciellt för skrivande. tips på bra sajter:
    www.sockerdricka.nu
    www.poeter.se

    där kan du få textkritik av andra skrivande människor!

    besök gärna min blogg, skriver en hel del själv...
    http://filosofi.blogg.se

    mvh Fi

    http://filosofi.blogg.se
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    Fil-o-Sofi. Tack ska du ha! Aa, jo jag vet... Ganska mycket fel. Det sade även min lärare och jag hade tänkt rätta till allt men orkade inte, utan det får jag göra någon gång i framtiden.

    Och tack för tipsen om sajterna, ska kolla in dom och även din blogg =)

    there is a land far, far away...
  • Fil-o-Sofi

    39 år, Kvinna, Stockholm

    Bigups:
    1

    Postad 2006-01-08

    lycka till med skrivandet!

    http://filosofi.blogg.se
  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-08

    Tack detsamma! =)

    there is a land far, far away...
  • rastafaaron

    27 år, Man, Karlskrona

    Bigups:
    5

    Postad 2006-01-09

    right...

    ganska cool tanke (jag läste bara det första), men fan vad körd man måste känna sig om man bara hade drömt hela sitt liv. och alla drömmar han drömt i sitt drömmliv, blir det drömmdrömmar då. ähh...

    lyssna med båda öronen
  • Preacher

    Man

    Bigups:
    3

    Postad 2006-01-09

    Fifflaren...

    Orkade inte läsa den just nu. Vilket betyg fick du?

  • En fifflare

    27 år, Man, Piteå

    Bigups:
    2

    Postad 2006-01-09

    Rastafaaron. Hehehe, jo något sånt =)

    Preacher. Betyget jag fick var inte skrivet eller så, utan hon framförde det till mig verbalt. Men betyg som betyg? Betyget för den novellen var iallafall Vg+ bara för att det som sagt var en del stavfel och grammatikfel i den... Men hade jag förbättrat den innan inlämningen hade jag nog kunnat förvänta mig ett snäpp högre betyg =)

    there is a land far, far away...

Skriv ett inlägg

Logga in eller registera dig för att skriva

Senaste händelser

Senaste inläggen

Prenumerera